14/11 2013 Att springa energilöst....kissnödig...i motvind...
Jaha, igår var det dags igen. En löptur för att stärka musklerna och förbereda kroppen inför nästa års lopp som skall springas. Jag började morgonen med havregrynsgröt med hallon och så grönt chaite till. Riktigt mumsigt.
Sedan var det dags. På med kläder och förbereda mentalt. Stretcha vader, lår, rygg, rumpa och värma upp. På med Spibelt och i med I-phone. Jag använder mig utav RunKeeper och så har jag spellista på Spotify. Jag skulle inte klara mig utan dessa två appar. Jag förstår inte heller hur jag har klarat mig utan mitt Spibelt. Jag fullkompligt älskar det. Jag köpte den enkla modellen eftersom jag ville se "What the fuss was all about" men jag förstår nu och skall definitivt beställa ytterligare ett som är i kombination med ett vätskebälte och kanske till och med reflex....om det finns. Jag får titta nogrannare på det...
Färgmässigt är nog den undre bilden mest lik verkligheten...tror jag...
Well anyway, löpturen gick inte alls som planerat. Det kändes som att jag hade noll energi i kroppen och ju längre jag sprang desto mindre energi kände jag att jag hade. Pigg som en lärka i huvudet men totalt energilös i kroppen...dessutom var det motvind och när man springer vid åkrarna som inte ligger så långt ovanför havet, blåser det hemskt. Jag tappade modet totalt. Så det blev bara 7km även om jag hade planerat att springa 10km. Det fanns inte energi....dessutom blev jag kissnödig och har ni provat på att springa i motvid, utan energi och kissnödig? Hemskt! Jag har iaf lärt mig min läxa och skall för det första äta mer frukost när jag skall träna då det är menlöst att träna energilöst. Så nästa gång lägger jag till en smörgås med något nyttigt pålägg och grönsak. Dessutom tänker jag vänta lite längre tid efter frukost så slipper man bli kissnödig på riktigt...inte bara inbillningskissnödig som i vanliga fall...
När jag kom hem så insåg jag dessutom att mina älskar Asics Gel Foundation börjar spela på sista versen, det är minsann en olyckans dag när man inser det. Jag älskar verkligen skon. Den som gjord för min fot...men ibland får man bara inse fakta och inhandla nya. Som tur är har jag ju mina Asics med Gortex, men jag har aldrig sprungit i dem....sedan har jag ett par likadana fast utan Gortex men de är mina inneskor och för en gångs skull vill jag behålla ett par skor som inneskor....inneskor har en tendens att bli uteskor. What's up with that?
Skor....värda att springa i....
Nu måste jag äta klart min frukost!
Kommentarer
Trackback
