21/11 2013 När livet står på paus...

Just nu står livet lite på paus. Vi letar ju fortfarande hus och det går väl egentligen inget vidare bra måste jag erkänna. Antingen är vi för kräsna eller så går huspriset över en miljon över utgångspriset och det får jag seriöst panik över. Husen är ju dyra redan som det är...
 
Well well. När livet står på PAUS såhär så tappar jag orken till det mesta. Ibland tänker jag "åååå, det där skall jag köra igång med" och så har jag sakerna nedpackade God knows where. Eller så hittar jag ett jobb någonstans i trakterna av den förbannade stora staden men jag kan inte söka det eftersom jag inte vet vart vi skall bosätta oss. Jag vill ju helst inte ha flera timmars resväg till jobbet, eller rättare sagt, jag KAN inte ha flera timmars resväg eftersom vi har vår lilla Plupp som vi måste ta hand om. Han betyder verkligen allt för mig det lilla grynet. Så vill jag starta igång projekt som jag har igång men det går inte heller för jag har ingen bas och kan inte ha något lager, vet inte vilka återförsäljare eller andra företag jag skall ha som bas för att kunna starta mitt eget företag. Jag blir galen av detta pausande.
 
Så läser jag ju en kurs som jag i vanliga fall hade älskat men just nu finner jag ingen energi till att göra uppgifterna och jag har ingen skrivare och det finns inget bibliotek här i närheten som jag kan gå och skriva ut på....jag blir seriöst galen av detta paus paus pausande!!
 
Det jag lägger all min energi på är Pluppen och träningen´- sedan är energin slut tyvärr. Jag promenerar med Pluppen tre ggr om dagen (igår hittade vi dessutom en ny runda, en upplyst runda, då jag hade glömt pannlampan hemma) och sedan får han såklart små kissrundor också. På en eller två av promenaderna så utför vi aktivt tränande såsom inkallning och struttning (det senare för utställningr). Vi tränar också gå fint, sitt, ligg och möte med andra hundar och människor. Vissa dagar märker man att han inte är särskilt intresserad eller orkar och då går vi till dynorna där han kan gräva och greja i sanden. Det är verkligen det bästa han vet. Nu har vi dessutom inhandlat ett bälte till mig samt expanderkoppel till honom så att jag får händerna fria. Allt är köpt hos Baggen. Där kommer jag definitivt handla igen. Jag beställde vid lunch i måndags och hade grejorna i handen efter lunch på tisdagen. Nu slipper jag alla eventuella ryck i armen när Pluppen känner att han ser något spännande (när han får gå fritt i kopplet) det är min mage/rygg samt resten av kroppen som tar emot kraften i rycket vilket i princip inte blir något ryck eftersom man är så stark i hela kroppen. Svårt att förklara, men en otroligt bra grej.
 
Ja nä, nu får jag väl försöka ta tag i det där förbaskade uppsatsskrivandet...känner mig som en trotsig skolelev....
 
Tänk så liten han var här och så stor han har blivit nu =)
 
 
Vilken fjompig liten svans han hade haha =) NU är den alldeles vågig =)
 
 
Vårt lilla monster haha...
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0