10/11 2013 Löpning och kost...
I fredags bestämde jag mig för att strunta i mina 3km och istället springa ett långpass under lördagen (igår). Det kändes som att det var något jag verkligen ville göra. Frågan var bara: hur långt? Vi åt pizza på fredagskvällen och jag blev bara mer och mer pepp. Hallon plockades fram ur frysen innan sängdags och jag lade fram "Uppladdningen" ett häfte om träning och kost för inspo om frukost. I-phonen sattes på laddning och kläder lades fram. Allmänt så himla förberedd.
Skavsår efter pulsmätaren. Stumma men nöjda ben. Ett första försök att äta: yoghurt och müsli. Mina älskade Asics gel foundation med stöpta inlägg. En nöjd jag kommer innanför dörren. Pulsklockan visar på 1500 brända kalorier - den är inställd på min vikt & längd och går efter min puls. Pulsen var rätt jämn igår och låg till största del på 172-176.
En halv burl kesella fick jag ner efter några timmar.
En clementin tog runt 30 minuter att pula i sig.
Frukosten idag tog ungefär en timme att äta. Det är inte det att jag inte är hungrig men det är bara svårt att få ner maten. Jag är väl fortfarande trött.
Igår gick vi upp strax innan sju och gav puppen mat. Jag fixade frukost och fortsatte förberedelser inför löpturen genom att skapa en ny spellista på Spotify. Bra mat, bra kläder, bra skor, bra sömn och bra musik - det är allt som behövs. Jag letade till och med fram mitt vätskebälte och blandade i ordning en energidryck bestående av vatten, lite juicekoncentrat, en återhämtningsbrus (magnesium & elektrolyter) och dextropur - smakar inget vidare men är himla bra.
När klockan var mellan 10 & 11 begav jag mig och planen var att springa 7,5km in mot Halmstad och tillbaka igen - sammanlagt 15km. Jag har aldrig sprungit just den distansen förr men det kändes som en bra utmaning.
Jag sprang i mitt eget tempo och det kändes himla bra, inga smärtor och inga kramper. Under de första 4km:a regnade det rätt rejält men jackan var vattentät och brallorna var struntsamma om de blev blöta. 5km kändes bra och även 6km men av någon anledning missade jag infon om den 7:e kilometern och sprang 8km vilket gjorde mig lite paff. Vänd vänd vänd - 8km tillbaka.
När jag bestämde mig för att springa 15km var tanken att jag kunde ringa min älskling om jag inte pallade hela sträckan men jag visste själv att jag aldrig skulle ge mig och ringa honom. Det är bara sådan jag är.
En mil kändes fint och även 11km men sedan började det bli tungt. Benen började domna eller vad man ska säga, dem känns stumma. Jag springer ju oftast på asfalt pga att det är jämnt underlag men det tar såklart hårt på knän och ligament. Men det var bara att köra på och det gjorde jag. När jag hade runt 100m kvar stannade jag och bara: Nej, jag vill inte vara med längre! Men seriöst, 100m är ju löjligt. Så jag började springa igen och sprang den sista sträckan och in i mitt fantasimål. 15km avklarade. En härlig känsla.
Under hela rundan gick jag nog sammanlagt runt 30m för att dels för att fylla på med vätska men också efter att ha stannat några sekunder för att stretcha. Förebyggande av skador går före tid. Det tog aslång tid att springa: 1h & 50min. Men det bryr jag mig inte om - tiden är oviktig för mig.
Idag känner jag mig helt okej. Jag är slutkörd i vänster knä och har lite svårt för att äta större mängder fortfarande men det går framåt bara jag får äta under lååååång tid samt vila benen.
Jag är stolt - 15km är en bra distans. Denna veckan har jag nu klockat sammanlagt 21km. Det känns kanon och jag närmare mig mitt mål!!
En halv burl kesella fick jag ner efter några timmar.
En clementin tog runt 30 minuter att pula i sig.
Frukosten idag tog ungefär en timme att äta. Det är inte det att jag inte är hungrig men det är bara svårt att få ner maten. Jag är väl fortfarande trött.
Kommentarer
Trackback
