anliso.blogg.se

Men som med allt så fastnar man såklart för vissa profiler och de jag har fastnat för är Emelie Forsberg och Markus Torgeby. 

Emelie Forsberg är tydligen en större idrottsprofil utomlands än i Sverige vilket egentligen är galet konstigt då hon är otroligt duktig. Jag har brukat läsa hennes krönika i RW och väl egentligen tyckt att hon till en början framfört sig själv som något slags offer (att hon inte klarar något) för att sedan vinna allt hon tar sig för. Men efter att ha lyssnat på podden förstår jag ju verkligen hur underbar denna människa. Hon är så otroligt positiv men har såklart sina svackor då hon vill ge upp för att sedan finna självförtroendet åter och bara köra järnet. Hon är som alla oss andra men lite gladare och lite bättre. Wow, vilken tjej. Hon är ju grym och så positiv till allt!! 

Sedan har vi Markus Torgeby som har haft ett otroligt tufft liv som tonåring med en tränare som har psykat honom till att tappa tron på sig själv och enbart fokusera på prestation och att jaga snabba tider. Hans mamma fick MS när Markus var otroligt ung och ja, blev väldigt sjuk väldigt snabbt. Idag lever han mitt drömliv: tränar, skriver och tar hand om sina barn samt föreläser ett par gånger per månad.

Podden med honom fick mig verkligen att fundera över pengas värde och hur stor plats många människor, inklusive jag, låter pengar tar i ens liv. Det finns så mycket mer som är viktigare och jag har verkligen insett att jag inte tänker slänga bort mitt liv på att tjäna pengar som jag kan köpa saker för, obetydliga saker. Ja, det finns en charm i att köpa och äga saker men hur långt är man villig att gå egentligen. Jag har egentligen allt jag behöver för att leva ett gott liv, förutom att jag lägger för lite tid på det jag verkligen vill göra: skriva, träna och fotografera! Jag vill inte slösa fler dagar på det jag BÖR göra och ångra det jag aldrig gjorde. Nej! Det är inte jag. Å måste man leva en viss sorts liv, måste jag leva det liv som alla andra lever? Nej, jag måste inte det! 

Så från och med nu kommer förändringar ske, jag kommer leva det liv som min hjärna och min kropp mår bra av och som kin omgivning kommer att må bra av. Idag. I morgon. Resten av mitt liv. 

Jag älskar mina ansiktsprodukter och har inte bytt produkter på flera år. Det går inte att finna bättre produkter som jag INTE är allergisk mot, tro mig, jag har försökt. Alla produkter kommer från Decléor och är fria från parabener. Nedan ser ni från vänster: 

1. Ansiktstvätt i gelform. Tvättar bort smink påett skonsamt sätt utan att torka ut huden. Luktar naturligt av växter. 

2. Ansiktsvatten att svepa över ansiktet med en bomullstuss för att få bort eventuella resterande sminkrester samt förbereda huden för en dag- eller nattkräm. 

3. Dagkräm. Mjölkig och mjuk i konsistensen. Doftar lätt av växter och efterlämnar en återfuktad hud utan att bli fet. 

4. Ögonkräm som också har en mjölkig mjuk konsistens men lite lättare än dagkrämen. Känns lätt mot huden och efterlämnar en sval känsla runt ögonen. Doftar nyplockade kantareller enligt mig, men bara när man smörjer på den. Absolut inte en obehaglig doft. 

5. En nattkräm som doftar skog. Den är i fast form men smälter när den kommer i kontakt med den kroppstempererade huden. Efterlämnar en underbar känsla av lugn och man vaknar med hy mjuk som en babyrumpa! 

Produkterna passar den känsliga hyn. Jag får lätt utslag av produkter för känslig hy i vanliga fall men inte dessa. De är to die for! 

Rädisorna swr lite ledsna ut men de tar nog sig. Givetvis är allt odlat i krav/ecojord och inga extra medel är tillsatta. Drömmen är ju att kunna ha större odlingar i framtiden! 

På tal om framtida skoinköp så inventerade jag lite i kartongerna här igår. Det är ju bra att veta vad som finns. Jag har ju en del skor om man säger så. Vissa använder jag i princip aldrig, vissa har jag aldrig använt och vissa används flitigt. Vissa är dyrare och vissa är 50-kronorsklipp. Ett urval av de nyaste:

 

Vissa dagar får man till ett flow. Allt bara fungerar och jag kan då faktiskt inte riktigt förklara vad det är som påverkar. Numera kan jag äta frukost lite snabbare än tidigare (det går på 15 minuter istället för 45 minuter), LLoyd och jag kommer ut lite tidigare på morgonen eftersom det är ljusare och jag får till alla mellanmål, lunch, kvällsvitaminer bla bla bla. Ett flow helt enkelt.

 

Nu på förmiddagen har jag suttit och läst samt skrivit på mina uppgifter till skrivarkursen jag läser, det krävs megakoncentration för min del för att kunna göra sådana uppgifter. Vi skall jämföra två noveller i fråga om diverse skumma sinnesstämningar, miljö, återkommande ord, synestesi etc. Dessutom har jag novellerna på I-paden så jag kan inte sitta och stryka under meningar utan får ja, planera hur jag gör helt enkelt. Well, det funkar....idag!

 

Har precis tillverkat en smoothie som jag för första gången gjorde igår (glömde dock spenaten som jag hade planerat att addera till ursprungsreceptet) just för att den är så supergod!

 

 

Vatten
Mjölk

Proteinpulver

Blåbär

Jordgubbar

Linfrön

(Spenat)

 

I med allt i mixern och kör tills allt är blandat/mixat!

 

Jag är lite kluven när det kommer till det här med proteinpulver, för mig är det något som jag tillsätter för att det är gott och förmodligen är det bättre än att äta godis. För övrigt är jag ju glad för produkter som är "rena" och naturliga men jag viker mig där tills dess att jag funnit ett annat alternativ helt enkelt!

 

Det är faktiskt första året som jag ärligt kan säga att jag längtar efter varmare väder. Dessutom är det snart dags att åka iväg på en shoppingresa till Tyskland. Den ser jag fram emot jättemycket. Jag vet dock inte riktigt vad jag skall inrikta mig på när det kommer till shoppingen men det lär väl ge med sig. Ny butik där är Jimmy Choo och där måste jag ju bara in även om jag förmodligen inte kommer komma hem med ett par Choo. Kanske unnar jag mig ett par snyggingar från Bally eller Boss. Vi får se helt enkelt. Jag tror iaf att jag i framtiden kommer att satsa på mer skor i garderoben och väldigt mycket baskläder. Jag är ju glad för smycken, skor och klockor som varför inte satsa på det?

 

Hittade lite gamla inspobilder när jag rensade datorn från bilder igår - ja, eller jag lade över bilder på externen...

 

Idag har jag suttit en stund med samma uppgift och nu plötsligt gick den över till att bli den andra uppgiften. Så är det ofta när jag har två uppgifter som skall göras - jag blandar ihop dem och det blir kaos i hjärnan. Att jag har miljoner andra saker i huvudet hjälper ju inte precis. Men jag tänker inte bli bitter, jag tänker hitta mina vägar och nu tar jag en paus och gör ingenting (läser DV Mode) och det är okej! Ja, det är okej att göra så när hjärnan behöver en paus. 

Å vill ni veta vad jag fann däri? Världens finaste väska - jag dog lite! 

Å så åkte allt smink av igen...

Hursomhelst behöll jag några nummer och nu när jag är hos mamma över julen har jag hittat ytterligare några nummer samt en gammal trendbibel från ELLE år 2005. Det är så underbart att bläddra igenom detta åttaåriga gamla mode och vad som har skett på åtta år. 

Här kommer några av mina favoriter: 

1. Jag har en tendens att sätta upp dröm-mål när det gäller det mesta i livet och sedan blir allt oåtkomligt och jag känner mig misslyckad. Jag är även enormt duktig på att sätta långsiktiga mål när jag egentligen är en person som helst lever för dagen men maximalt kan leva för en vecka. 

Lärdom: Jag tänker fortsätta att drömma men även fokusera på möjligheterna att få drömmarna att bli verklighet. Jag måste lyssna på mitt inre och följa min egen väg. Jag tänker lyssna mer på min egen kropp och fokusera på mina förutsättningar. Jag tänker inte sätta upp fler långsiktiga mål - inte ens tvåveckorsmål - utan maximalt ett mål i taget, alltså en löprunda. Känns kroppen bra efter den löprundan, oavsett längd, så tänker jag köra på. Men får jag träningsvärk som liksom gör så pass ont att musklerna känns slitna så tänker jag vänta ut musklernas återhämtning utifrån MINA förutsättningar. Man är bara så bra som man är! 

2. Jag har under slutet av året försökt att bli bättre på att stretcha och det har givetvis gett resultat. Men eftersom jag märker av resultat blir jag återigen slarvig och tänker att jag inte är i behov av stretch längre. Jag är också enormt slarvig när det kommer till uppvärming och tänker att jag springer i så lungt tempo att jag ej behöver det vilket är helt koko. 

Lärdom: Jag är alltid i behov av stretch och jag mår bra av stretch såväl innan som efter ett träningspass. Jag är även i behov av uppvärmning för att förbereda musklerna på vad som komma skall. Slarva aldrig med stretch och uppvärmning är min note to self! 

3. Styrketräning är en av mina svaga sidor då jag är en periodare när drt kommer till just styrka. Ibland kör jag på flera veckor med regelbunden hemmaträning och så tappar jag fullständigt - både muskelmassa och rutin! 

Lärdom: Jag måste få mer rutin i min styrketräning och fokusera på både mina svaga muskler (hur tråkigt det än är) och underhålla de muskler som redan är starka. 

4. Något jag också funderat på under året är min förmåga att bygga muskler. Jag har lätt för att bygga muskler i rumpan, armarna, ryggen och axlarna men har enormt svårt för att bygga muskler i benen så att jag blir stark på så sätt att musklerna orkar mer. 

Lärdom: Fokusera på att underhålla muskler som är starka och lägg mer tyngd på att stärka svaga muskler så att kroppen hamnar i fas. Sinne och kropp måste samarbeta för att orka och för att jag skall känna mig hel! 

Hur passande är det inte att tömma sin Iphone på bilder lagom till året är på väg att ta slut. När jag hade lagt över runt 500 bilder från telefonen insåg jag att jag hade tre mappar till med lika många bilder och filmer....det var lite suck på det men här kommer några bilder som överförts såhär långt...

 

Igår gick vi upp strax innan sju och gav puppen mat. Jag fixade frukost och fortsatte förberedelser inför löpturen genom att skapa en ny spellista på Spotify. Bra mat, bra kläder, bra skor,  bra sömn och bra musik - det är allt som behövs. Jag letade till och med fram mitt vätskebälte och blandade i ordning en energidryck bestående av vatten, lite juicekoncentrat, en återhämtningsbrus (magnesium & elektrolyter) och dextropur - smakar inget vidare men är himla bra. 

När klockan var mellan 10 & 11 begav jag mig och planen var att springa 7,5km in mot Halmstad och tillbaka igen   - sammanlagt 15km. Jag har aldrig sprungit just den distansen förr men det kändes som en bra utmaning. 

Jag sprang i mitt eget tempo och det kändes himla bra, inga smärtor och inga kramper. Under de första 4km:a regnade det rätt rejält men jackan var vattentät och brallorna var struntsamma om de blev blöta. 5km kändes bra och även 6km men av någon anledning missade jag infon om den 7:e kilometern och sprang 8km vilket gjorde mig lite paff. Vänd vänd vänd - 8km tillbaka. 

När jag bestämde mig för att springa 15km var tanken att jag kunde ringa min älskling om jag inte pallade hela sträckan men jag visste själv att jag aldrig skulle ge mig och ringa honom. Det är bara sådan jag är. 

En mil kändes fint och även 11km men sedan började det bli tungt. Benen började domna eller vad man ska säga, dem känns stumma. Jag springer ju oftast på asfalt pga att det är jämnt underlag men det tar såklart hårt på knän och ligament. Men det var bara att köra på och det gjorde jag. När jag hade runt 100m kvar stannade jag och bara: Nej, jag vill inte vara med längre! Men seriöst, 100m är ju löjligt. Så jag började springa igen och sprang den sista sträckan och in i mitt fantasimål. 15km avklarade. En härlig känsla. 

Under hela rundan gick jag nog sammanlagt runt 30m för att dels för att fylla på med vätska men också efter att ha stannat några sekunder för att stretcha. Förebyggande av skador går före tid. Det tog aslång tid att springa: 1h & 50min. Men det bryr jag mig inte om - tiden är oviktig för mig. 

Idag känner jag mig helt okej. Jag är slutkörd i vänster knä och har lite svårt för att äta större mängder fortfarande men det går framåt bara jag får äta under lååååång tid samt vila benen. 

Jag är stolt - 15km är en bra distans. Denna veckan har jag nu klockat sammanlagt 21km. Det känns kanon och jag närmare mig mitt mål!! 

En halv burl kesella fick jag ner efter några timmar. 

En clementin tog runt 30 minuter att pula i sig. 

Frukosten idag tog ungefär en timme att äta. Det är inte det att jag inte är hungrig men det är bara svårt att få ner maten. Jag är väl fortfarande trött. 

Älskar omslaget!  

I lördags köpte jag en limegrön skrivbok, då visste jag inte riktigt vad jag skulle ha den till men igår kom jag på att jag skulle skriva in mina mål som jag har för resten av 2013. Jag hade redan innan satt ett mål som jag vill nå senast den 26:e november men jag tänkte att det kan nog vara bra att skriva ner alla mål jag faktiskt har. Det som var viktigt för mig var att dem var personliga - det JAG vill uppnå. Sammanlagt fick jag ihop 29 mål. Det låter ju säkert helt omöjligt att uppnå men jag är faktiskt övertygad om att jag har kapacitet och vilja att kunna nå dem så därför spelar det ingen roll vad någon annan anser om detta.

 

Målen handlar om allt möjligt och vissa är såklart större eller bredare än andra men som sagt - alla mål är personliga. Jag har märkt att när jag strukturerar upp saker (vilket jag gör med allt haha) så är det lättare för mig att komma framåt med saker jag vill uppnå eller bara skall göra. Det blir så himla mycket i hjärnan om jag inte skriver ner allt. Jag blir helt enkelt mindre stressad.

 

Well, samtidigt som jag inhandlade den gröna skrivboken som också kommer innehålla andra tankar som jag har - så köpte jag ett kollegieblock. Däri skall jag strukturera upp mina två böcker som jag skriver på. Alla idéer skall ner på papper så att jag inte glömmer bort allt bra jag kommer på. Nä, det skall bli mer struktur i min tillvaro - massa mer struktur. Feels good kan jag säga - feels good!

 

 

 

Igår tog jag tåget till Lund för möta upp en gammal klasskompis som driver företaget "The Buppa Brand". Under en tid har hon samarbetat med Ronald Mcdonald Hus i Lund genom att bland annat skänka sitt företags åkpåsar. För någon månad sedan ställde hon en förfrågan på sin outletsida på Facebook om det fanns några personer som skulle kunna tänka sig att ställa upp och göra något för mammorna som bor i huset. Givetvis ville jag och många andra ställa upp men det var svårt att veta vad man kunde göra?! Det skulle vara något som kunde ge mammorna lite extra energi i sin så annars oroliga vardag. Jag kom då på att jag kunde utföra en lättare anisktbehandling/massage med peeling, mask, ögonkräm och nattkräm. Det var uppskattat av de fyra mammor som skrev upp sig på mina behandlingar. Andra mammor fick ryggmassage av en kille vars fru är med i outletgruppen. Medan behandlingarna utförs bakar Tess och hennes systrar med barn i köket.

 

Att få göra något för någon annan det kändes så oerhört bra i mitt hjärta. Dessa mammor, vars vardag innebär enorm oro, sömnlöshet, orkeslöshet och den gnagande tanken att ens barn kan förlora livet om minsta lilla sak går snett - behövde en stund där de bara fick vara. Så tack Tess för att du involverade mig i att få hjälpa till och volontärarbeta på Ronald Mcdonald Hus.

 

Jag har alltid varit en person som har velat hjälpa men utöver skolan med alla elever är det svårt att veta hur man skall gå till väga. Visst finns det oerhört många organisationer som man kan skänka pengar till men om man istället vill vara handlingskraftig och faktiskt göra något genom ett möte med människor - då är det inte lika lätt att veta hur man skall gå till väga. Därför är jag oerhört tacksam över att jag genom Tess blev involverad i detta projekt.

 

När man är på ett sådant ställe får man perspektiv på livet, hur bra man faktiskt har det. Jag kan personligen gnälla över småsaker som att jag inte har ett ordentligt jobb, att jag ständigt är förkyld och väldigt ofta lider av trötthet. Men så föreställer man sig att man har ett barn med en obotlig sjukdom, eller ett barn som behöver en organdonator, eller ett barn som lider av något annat som kanske är väldigt svårt att bota - då inser man hur bra man har det och hur lite man skall gnälla. Jag kunde faktiskt inte somna igår kväll, tankarna vandrade runt som aldrig förr och jag kände mig plötsligt så oerhört tacksam över hur mitt liv ser ut. Jag hoppas att jag i framtiden, innan jag öppnar munnen och gnäller, tänker till en extra gång över vad jag faktiskt har och inte vad jag inte har!

 

En fin tisha fick vi också - oerhört cool!

 

 

 

 

 

Här kommer massor av bilder från resan till NY - i princip alla bilder är oredigerade så att de är lite sneda och brusiga får vara en del av charmen. Det är bilder på hotellhissarna på vårt coola hotell, tavlor och konst från MOMA, härliga och coola restauranger, konst på gatan, färjan till Staten Island, frihetsgudinnan, i provrummet med mitt fina DVF-fynd, på ett kändistätt steakhouse (som inte var så kändistätt men shit vilken mat), inköp på Sephora, inköp till systerdottern, Frozen Yoghurt på Pink Berry (så grymt gott) Barbiehuset haha, drink på lunchen i stoooort glas (som ändå var mellanstorleken) på Brooklyn Bridge, poliser på gatan, NYPD, 9/11 minnesplatsen, minnestavla på en brandstation från 9/11 - ja allt möjligt som man bara kan tänka sig. En underbar stad!