anliso.blogg.se

Igår hade jag en riktig mossdag. Jag sov till klockan var över 10.00 och var helt mossig i huvudet ungefär hela dagen - inget vidare alls. I mina tankar fanns orden "du kommer aldrig klara av att komma i form, aldrig bli snabbare och aldrig få bättre kondition. Dessutom kommer du fortsätta att skada dig". Vad fasiken är detta? Det var en riktig skitdag. Jag vaknade obviously på fel sida om man säger så.

 

Men så när klockan började närma sig 18-snåret så fick jag för mig att det faktiskt fick vara nog. Jag kunde minsann inte ligga inne och slöa hela kvällen också - så fick det faktiskt inte bli. Så jag bestämde mig till en början för att springa 5km - mala på som vanligt, samma runda. Men när jag väl gav mig iväg (så vart jag kissnödig men sket fullständigt i det) så bestämde jag mig för att jag skulle springa snabbare än vanligt. Vad hade jag att förlora? Dagen kunde knappast bli sämre. Jag hade mina nyinköpta lila minishorts på mig och en långärmad tröja. Det fick bli vanliga ankelstrumpor och mina underbara ASICS gel foundation som är perfekta för mina fötter.

 

Jag går ju alltid i början och gjorde så även igår, men efter lite stretch satte jag iväg. Första kilometern sprang jag på 5.43min, benen kändes bra och andningen kändes okej. Pulsen var inte heller den skyhög. Jag körde på ytterligare en kilometer och klarade den på 5,26min. Då bestämde jag mig för att inte springa 5km utan 3km och det skulle bli mina snabbaste kilometer någonsin. Den tredje kilometern klarade jag på 5.39min. När jag sprungit dessa 3km stannade jag tvärt. Den sammanlagda tiden blev 3km på 16.56min. Det kändes så jäkla gött så jag kan inte ens beskriva känslan.

 

Mitt mål är ju att springa milen på 60min eller kortare tid än så. Det innebär att tempot jag körde igår är ett tempo som jag måste klara av att köra under 10km. Då insåg jag att jag måste ha bättre delmål. Igår var ett perfekt delmål, nästa mål får ju bli 4km under 24min, 5km under 30min osv. Det långsiktiga målet måste ju vara milen på under 60 min - det kan ju inte vara mitt första mål? Konstigt att jag alltid gör mig själv besviken?!

 

Ja sedan var det ju en annan sak som gjorde att jag firade med en riktigt god proteinsmoothie igår - jag sprang i de där enormt korta minishortsen. Jag verkligen avskyr att visa mina ben men det är liksom en viss fördel att springa i svala shorts. Men jag liksom bara gjorde det igår, det var bara att dra på sig skiten och köra och inte tänka så förbannat mycket. Så igår bara hände det helt enkelt - jag både sprang i askorta shorts och klarade 3km på under 18min. Känslan går inte att beskriva....

 

En förbannat god proteinsmoothie gjord på vatten, One Whey Pistachio Coconut (FitnessGuru), frysta hallon och färska jordgubbar.