anliso.blogg.se

Jag läser en kurs i kreativt skrivande, inte för att jag inte har saker att skriva om utan snarare för att få lite tips och råd och ahaupplevelser. Nu har mer än halva kursen gått förbi och jag har lämnat in allt man ska. Men nu är jag bara helt tom. Jag har ingen koncentration och än mindre inspiration att skriva. Det är såklart vårt förbannade husletande så spökar rakt igenom. Det har liksom gjort mig uppgiven, orkeslös och tom. Jag kan sitta vid datorn i två dagar och titta på en tom sida och kommer ingenstans med mina uppgifter och jag börjar få lite panik över det. Jag har ett stort behov av att slutföra saker och vill verkligen göra det med den här kursen. Men man kan väl nästan säga att kursen kom in i mitt liv, eller jag kom in på den här kursen, vid helt fel tillfälle i mitt liv och det upprör mitt inre till kokande ilska. Ont gör det. Jag älskar ju att skriva och nu har livet berövat mig på det jag älskar att göra. Tom, tom, tom är jag!

 

Nu vet jag inte hur jag skall ta mig vidare. Vill bara ut i skogen och skrika eller nåt. Å kanske är det idiotiskt av mig som vuxen och lärare att sitta och skriva såhär på en blogg men det är väl bra att ungdomarna (om de nu skulle trilla över min blogg) får veta att ingens liv är perfekt. Än mindre deras neurotiska lärare som i klassrummet kan verka oerhört perfekt. Å ja, jag har höga krav på mina elever (är ej arbetande just nu) men jag har också förståelse då jag vet vad människor, unga som gamla, går igenom eller kan gå igenom. Så även om jag har höga krav och vill utmana dem (givetvis för att de skall göra sitt allra bästa) så har jag förståelse för att saker och ting kan hända i livet som gör att man inte kan prestera som man brukar. Men man får se till förmågan.

 

Ja nu kom jag helt ifrån ämnet. Men det fick bli så. Ingen matlust har jag heller efter maginfluensan. Försöker bre på jordnötsmör på knäckebröd för att öka kalorimängden men det går väl sådär. Man blir ju såklart orkeslös när man inte får i sig mat. Jag försöker komma på mat som jag inte kan motstå men det finns ingenting just nu. Å det bådar inte gott i min värld eftersom jag är väldigt matglad. Förhoppningsvis är det övergående.

 

Jag var till och med ute och sprang i lördags morse innan frukost och klådde min stående rekordtid på 5km - helt sjukt. Snart borde jag kunna ta mig ner under 30min. Men som jag har nämnt innan, jag är ingen tidlöpare. Jag bara springer så mkt jag orkar. Men det var ett rätt intressant fenomen att slå rekord utan mat i magen. Jag väger mig inte heller sedan jag förklarade krig mot vågen så jag har ingen aning om jag har tappat vikt. Men mina favoritlöparbrallor glider numera ner och får fungera som promenadtights. Kanske börjar de bli dåliga i tyget efter flera års användande. What to I know...

 

Nä, det är väl dags för mig att bestämma mig för hur jag skall gå vidare med min kurs. Skall jag trampa på och hålla mig ovanför ytan och prestera mitt sämsta eller skall jag hoppa av och hoppas på att kunna läsa kursen en annan gång eller klara mig själv. Stor fråga!

 

Ny design iaf - yej....typ.