anliso.blogg.se

Även om det bara är några få plusgrader utomhus så känns det som vår och det är underbart. Jag kan knappt fatta att jag säger att det är underbart men jag lider vanligtvis av en hemsk vårtrötthet som inte går att beskriva. Jag lider i vanliga fall när folk berättar hur underbart dem tycker att det är med årets första soldagar och hur underbart det är när vi går mot ljusare tider. Men nu känner jag inte av någonting och det är nog första gången på säkert tio år. Hoppas att det förblir så - att jag tycker om ljuset. Det skulle vara underbart för jag vill ju tycka om ljuset. I vanliga fall vill jag krypa ihop till en boll i ett mörkt rum och aldrig komma ut...så känns det. Som att ljuset förstör hela min existens. Riktigt jäkla jobbigt. Jag kan knappt hålla mig vaken på dagarna och går omkring och gäspar konstans. Mina ögon känns som svullna bollar (fast det är dem inte, det bara känns så). Jag har ingen allergi mot gräs eller pollen eller så vilket annars hade kunnat förklara det hela .- nope. Det är som en allergi mot ljuset.

 

Idag är det iaf väldigt fint ute. Solen skiner och det känns som sagt bra. Det blir förmodligen lite löpning idag, promenader samt massa skrivande. Jag måste verkligen komma igång nu. Det trycker i bröstet så mycket som orden vill präntas ner och bara finnas. Så jag måste verkligen försöka fokusera till tusen. Not so easy when you are me!